Sveriges första ranking av ekonomprogram från ett studentperspektiv

 

Rankingen av Sveriges kandidatprogram inom ekonomi toppas av Handelshögskolan i Stockholm följt av Handelshögskolan i Göteborg och Högskolan i Kristianstad. Rankingen var uppbyggd av fjorton parametrar varav tio var valda av studenterna som de mest betydelsefulla och fyra parametrar var relaterade till studenternas övergripande nöjdhet. Tre av parametrarna var baserade på extern data (Intagningsbetyg, Andel examinerade med arbete inom sex månader samt Medellön efter tre år). De resterande elva parametrarna var relaterade till studentnöjdhet, undervisningsförhållande (t.ex. lärarledda timmar, klasstorlek) och icke-undervisningsrelaterade parametrar (t.ex. attraktiva utbytesplatser, kontakt med näringslivet).

 

Viktigt att komma ihåg är att rankingen är gjord utifrån studenternas egna uppfattningar och åsikter, detta bör tas i beaktning när läsaren tar del av rankingen. En ranking kan aldrig ge en heltäckande bild av en utbildning, denna ranking visar hur nöjda de studenter, som studerar vid 24 ekonomprogram, är rörande 14 parametrar. Studenterna kan dock ha haft olika förväntningar och förhoppningar med sina studier och sitt kommande arbetsliv och detta kan självklart ge utslag i rankingen. Det är svårt, om inte omöjligt, att göra en ranking på detta sätt som tar allas olika förväntningar i beaktning, vi skapade istället en ranking där läsaren kan se hur de olika studenterna upplever sin utbildning. Därefter är det upp till var och en att avgöra vilka förväntningar/förhoppningar studenterna vid just den skolan, som personen är intresserad av, hade.

 

Flera av skolorna fick poäng som låg väldigt nära varandra, författarna har därför valt att presentera både placering, poäng samt grupperat skolorna i ”grupper om tre poäng” för att tydliggöra de små skillnaderna för läsaren. Ingen ranking kan, som sagt, ge en perfekt eller helt objektiv bild, därför väljer vi att presentera resultaten denna väg och ber läsare som är intresserad av att veta mer om skillnaderna mellan exampelvis Högskolan i Borås (67,28) och Linköpings universitet (67,24) att göra egen research om skillnaderna. Det ska även tilläggas att Blekinge tekniska högskola, Högskolan i Borås, Högskolan på Gotland och Luleå tekniska universitet var de enda skolorna var majoriteten av respondenterna inte studerade på deras tredje året, för de fyra nämnda skolorna så studerade majoriteten på deras andra år, detta bör has i åtanke då detta kan ha påverkat utfallet. Slutligen ska det även nämnas att vid Göteborgs universitet, Linköpings universitet och Högskolan i Borås finns inga treåriga kandidatprogram och därför har författarna valt att istället inkludera studenter på tredjeårs-nivå som studerar inom fyraåriga magisterprogram.

 

Utdrag ur pressmeddelandet:

 

 

Ranking ur studentperspektiv ger annan bild av svenska ekonomutbildningar
En helt ny typ av ranking, gjord utifrån studenternas perspektiv, ger en ny bild av svenska ekonomprogram på kandidatnivå. 1451 studenter från 24 ekonomprogram deltog i undersökningen där studenterna själva fick avgöra både vilka urvalsparametrar som skulle inkluderas, hur tungt dessa skulle väga samt uttrycka sin egen uppfattning rörande sin skola.

Ranking ur studentperspektiv ger annan bild av svenska ekonomutbildningar


En helt ny typ av ranking, gjord utifrån studenternas perspektiv, ger en ny bild av svenska ekonomprogram på kandidatnivå. 1451 studenter från 24 ekonomprogram deltog i undersökningen där studenterna själva fick avgöra både vilka urvalsparametrar som skulle inkluderas, hur tungt dessa skulle väga samt uttrycka sin egen uppfattning rörande sin skola.

 

Studien gjordes som en del av en masteruppsats vid Handelshögskolan i Stockholm för att undersöka om tidigare rankingar speglar vad ekonomistudenter uppfattar som viktigt rörande kvaliteten på utbildningen. Resultatet från uppsatsen (vilken belönades med det högsta betyget: A) gav tydliga indikationer att tidigare rankingar ger för stor vikt åt parametrar rörande forskning och forskningsrelaterande områden som exempelvis antal publicerade vetenskapliga artiklar och priser för forskning. Vad som istället ansågs som mest centralt bland studenterna var kursrelaterade parametrar, exempelvis antal lärarledda timmar och klasstorlek, samt parametrar relaterade till karriärmöjligheter (bland annat; näringslivskontakt i utbildningen och hur många procent av de utexaminerade som fått arbete).

 

Noterbart är att flera av de mer etablerade skolorna som Stockholms universitet (placering 20 av 24), Uppsala universitet (placering 15 av 24) och Lunds universitet (placering 8 av 24) kom på betydligt lägre placeringar än de haft i tidigare rankingar.

 

Flera mindre etablerade skolor som Högskolan Kristianstad (placering 3 av 24), Högskolan på Gotland (placering 6 av 24) samt Linneuniversitetet (placering 7 av 24) fick mer framskjutna placeringar än de fått i tidigare rankingar. Detta visar att en ranking från ett studentperspektiv kan komma med nya insikter och att flera av de mindre skolorna har betydligt mer tillfredställda studenter än vad tidigare rankingar har kunnat påvisa.
Vid frågor eller för att få uppsatsen mailad till sig kontakta;
Johannes Hultberg - [email protected] - 0736-433238
Per Jacobson - [email protected]0739-035959


Flera har uppmärksammat vår ranking vilket vi tycker är väldigt kul, bland annat;

Handelshögskolan i Göteborg
Högskolan i Jönköping
Umeå universitet
Linneuniversitetet
Sveriges Ekonomföreningars Riksorganisation S.E.R.O. (via Facebook)
Kristianstadsbladet
Högskolan på Gotland

Högskolan Kristianstad

Högskolan på Gotland - YouTube

Norra Skåne

Hela Gotland

Jnytt


Så här gick vi tillväga

Tre studier genomfördes. Den första innefattade 14 studenter som först fick tänka fritt rörande vilka parametrar de ansågs vara de mest centrala rörande utbildningskvaliteten på en ekonomiutbildning på kandidatnivå. Studenterna fick därefter även ge sina åsikter om 33 parametrar som är vanligt förekommande i andra rankingar, både nationella och internationella.

 

Utifrån den första studien var 24 parametrar utsedda som de mest centrala parametrarna för ekonomistudenter på kandidatnivå. Dessa 24 parametrar var inkluderade i den andra studien där 125 studenter från Handelshögskolan i Stockholm, Stockholms universitet och Södertörns högskola fick betygsätta de 24 parametrarnas individuella betydelse på en skala från ett till sju där ett representerade väldigt oviktig, fyra var neutral och sju väldigt viktig.

 

De 10 parametrar som ansågs mest centrala av studenterna i den andra studien blev utvalda för att bli inkluderade i den tredje studien. Till den tredje studien var även fyra parametrar adderade rörande övergripande studentnöjdhet. Dessa fjorton parametrar (10+4) var de parametrar som 1312 ekonomistudenter från 24 skolor på kandidatnivå utvärderade. Viktningen av de olika parametrarna räknades ut utifrån deras relativa betydelse vilken bestämdes av resultatet i studie två.

 

Den tredje studien genomfördes via en webenkät. 2544 studenter, majoriteten på tredje års-nivå, fick ett e-mail och av dem svarade 1312 personer vilket gav stuiden en svarsfrekvens på 51,6 procent. Handelshögskolan i Stockholm hade flest inviduella svar, 101 st, medan Uppsala universitet hade 90 svar, högst svarsfrekvens hade Halmstad Högskola med 83,3 procent medan Högskolan i Borås hade lägst med 33,6 procent. 744 av de svarande var kvinnor medan 568 var män. Respondenterna i den tredje studien ombades i mailet att svara på vår webenkät som var en del av vår masteruppsats. Det framgick dock inte på något sätt vid vilken skola vi skrev vår uppsats, vilket var ett medvetet val då vi efterfrågade så ärliga svar som möjligt från respondenterna. Detta minskar förhoppningsvis också undersökningens partiskhet åt något håll.

 

De 24 parametrar som deltog i den andra studien var följande samt parameterns betydelse från en skala från ett till sju.

·         Andelen studenter med ett arbete sex månader efter examen (6,19)

·         Tillgången till grupprum och studieplatser (6,16)

·         Urvalet av valbarakurser (5,82)

·         Medellön (5,79)

·         Lärarnas tillgänglighet (5,79)

·         Obligatoriska kursmoment där man har kontakt med externa aktörer (5,77)

·         Möjligheterna att träffa rekryterare/företag utanför kursernas ramar (5,62)

·         Antal lärarledda timmar (5,54)

·         Klasstorlek (5,52)

·         Intagningspoäng (5,50)

·         Att det finns en studentförening(5,46)

·         Möjligheten att åka på utbyte (5,39)

·         Möjligheten att åka på utbyte till enligt dig ett attraktivt universitet (5,50)

·         Antal böcker i biblioteket (5,26)

·         Antal lärarledda timmar ledda av en professor (5,25)

·         Antal masterprogram (5,24)

·         Antal personer anställda i stödfunktioner (5,20)

·         Ett genusperspektiv inom institutionen (4,96)

·         Antalet studenter som påbörjar samt tar examen vid institutionen (4,83)

·         Antal akademiska artiklar publicerade av institutionen (4,62)

·         Antal akademiska artiklar publicerade av undervisande lärare (4,40)

·         Internationell mångfald bland studenterna (4,18)

·         Att det finns en alumniförening (4,07)

·         Att det finns ett genusperspektiv i programutförander (4,06)

 

De 10 som ansågs som mest centrala utifrån de 24 parametrar ovan, visas nedan, siffran inom parantes visar parameterns procentuella andel av de totala rankingen;

·         Antal lärarledda timmar (6,63%)

·         Klasstorlek (6,57%)

·         Obligatoriska kursmoment där man har kontakt med externa aktörer (7,65%)

·         Lärarnas tillgänglighet (7,71%)

·         Möjligheten att åka på utbyte till enligt dig ett attraktivt universitet (6,48%)

·         Möjligheterna att träffa rekryterare/företag utanför kursernas ramar (6,97%)

·         Tillgången till grupprum och studieplatser (9,33%)

·         Medellön (7,73%)

·         Andelen studenter med ett arbete sex månader efter examen (9,45%)

·         Intagningspoäng (6,47%)


Därtill adderades även fyra parametrar relaterade till studentnöjdheten. Dessa fyra utgör tillsammans med de tio parametrar ovan de fjorton parametrar som skapade rankingen för de 24 ekonomiutbildningarna på kandidatnivå.

·         Helhetsintryck av ekonomiutbildning avseende kvaliteten på undervisningen? (6,25%)

·         Helhetsintryck av ekonomiutbildning avseende möjligheterna att få ett intressant arbete

efter utbildningen? (6,25%)

·         Är du nöjd/missnöjd med din ekonomiutbildning överlag? (6,25%)

·         Skulle du välja samma ekonomiutbildning idag? (6,25%)


Demografi respondenter


Rådata bakom rankingen (forts.)


Rådata bakom rankingen (forts.)


Rådata bakom rankingen (forts.)


Rådata bakom rankingen


RSS 2.0